2006-02-28

Bra fart på pokerpartyt under 2005

Partygamings, bolaget bakom PartyPoker, omsättning växte med 63 % till 977.7 miljoner dollar under 2005. Vinsten efter skatt hamnade på 293,2 miljoner kronor, lägre än de 350,1 miljoner dollar som vinsten var 2004. Om jag räknade rätt på det fria kassaflödet var det 560,8 miljoner dollar (högre än 2004). Med sådana siffror håller Partygaming på att etablera sig som ett av de stora Internetbolagen.

2006-02-26

NetOnNet var ett dot.com-bolag

När jag läste artikeln om NetOnNet i senaste InternetWorld slogs jag av att NetOnNet beskrevs som en udda fågel bland de svenska Internetbolagen under 1999/2000 och att bolaget efter kraschen har vuxit snabbt men säkert i småländsk entreprenörsanda. Vilket kanske inte är det enda sättet att beskriva bolaget eller historien.

Den 12 april 2000 tog NetOnNet in 130 miljoner kronor, vilket var mycket med svenska mått mätt, från välkända investerare med Kjell Spångbergs Emerging Technologies i spetsen. Då- och nuvarande vd Anders Halvarsson kommenterade: "Emissionspengarna skall dock användas för expansionen i Europa. Vi har redan startat i Tyskland och siktar nu på etablering i minst fyra länder till i år". Att sedan planerna ändrades efter en trög lansering i Belgien och att bolaget därför idag bara har verksamhet i Sverige och Tyskland fångas inte i InternetWorlds artikel.

De första årens expansion ackompanjerades av betydande förluster: -6 miljoner kronor (1999), -38,7 miljoner kr (2000) och -20,5 miljoner kr (2001). Från år 2002 har bolaget gått med vinst: 1,3 miljoner kr (2002), 9,4 miljoner kronor (2003), 18,9 miljoner kronor (2004) och 5,3 miljoner kronor (2005). I mina ögon ser utvecklingen ut som andra riskkapitalfinansierade bolag från den tiden, fast NetOnNet lider av saker som minskar lönsamheten för e-handlare.

Helt klart är det starkt jobbat av Anders Halvarsson & co att bygga ett bolag som omsätter över en miljard kronor på några få år, fast hade det gått utan bubbla, krasch och rejält med riskkapital?

45 minuter utan reklam? - eller sponsrade spelningar

Radiorösten säger att "nu är det dags för 45 minuter musik non stop", eller något liknande. För att inte tappa lyssnarna påminner radion om att det är annonsfritt i trekvart. Uppenbart är att reklam suger och innehåll är bra. Vilket i svensk reklamradio beror mer på reklamen än på innehållet.

Så måste det inte vara. Annonser är också innehåll. Ibland dåligt och störande, men inte sällan underhållande, relevant och intressantare än det redaktionella innehållet.

Annonsering må förknippas med massutskicken som landar på dörrmattan och dåligt dubbad tysk chokladreklam, men det är långt ifrån hela sanningen. ICA:s och Telias reklamsåpor är roligare än dokusåporna, sökannonserna lika relevanta som de organiska svaren och på Blocket och Tradera utgörs det högintressanta innehållet av annonser. Uppenbarligen behöver inte mediebolag alltid utlova reklamfrihet för att behålla lyssnare, tittare eller läsare.

Jag bör nog påpeka att jag inte har speciellt bra koll på varken den svenska eller internationella reklamradiobranschen. Ha det i åtanke när jag funderar högt.

Historiskt har skivbolagen visat ett stort intresse för att betala för att spelas i radio. Problemet har varit att lösningarna har luktat illa. Stinkande lösningar är ett problem för media, då det skadar relationen med konsumenten. Sökmotorerna hade samma problem med paid inclusion bland de organiska svaren. Tack vare framgången för sponsrade sökord har branschen, i stort, övergett paid inclusion.

Det borde gå att för radio skapa en lösning med identifierade sponsrade spelningar där de låtar som skivbolagen köper speltid för uppfattas som bra innehåll av lyssnarna.

Sponsrade spelningar borde kunna säljas på samma sätt som sponsrade länkar. Mindre skivbolag får göra jobbet själva, större skivbolag får en kundansvarig att prata med. Om radiostationen inte har låten ett mindre skivbolag vill köpa sponsrad spelning för, kan den laddas upp i samband med annonsköpet.

Innebär inte sponsrade spelningar att storbolagen får en fördel gentemot småbolagen? Kanske, men inte nödvändigtvis. Det finns dock en del saker som skulle behöva lösas för att en marknaden för sponsrade spelningar skulle fungera tillnärmelsevis lika bra som marknaden för sökannonser.

Den första lärdomen från sökannonseringen är att möjligheten att köpa annonser har brytits ned till minst möjliga relevanta nivå - en sökning på en specifik fras. Det innebär, i princip, att jag kan köpa ett klick på en specifik sökning. Knappast något som skrämmer bort mindre bolag.

Genom att möjliggöra köp av specifika klick, i kombination med möjligheten att spåra resultatet, har sökmotorerna tydliggjort marginalvärdet av reklaminvesteringen. Det medför att annonsörerna bjuder upp priset per klick till marginalvärdet per klick. Klassisk vinstoptimering från sökmotorernas sida.

Analog radio är svårare att bryta ned i små, relevanta beståndsdelar, men det är inte helt omöjligt. Hemligheten bakom att lyckas med sponsrade spelningar är att hitta de relevanta variabler som gör en specifik spelning av en låt värdefull för ett specifikt skivbolag. Troligen kommer typ av redaktionell musik som spelas på radiostationen, lyssnarnas ålder och geografi samt när på dygnet låten spelas (då det i grova drag motsvarar antalet lyssnare) vara relevanta. Troligen finns det fler relevanta variabler, men det är något andra får fundera vidare på.

Kanske kan runt 25 procent av låtarna som spelas vara sponsrade spelningar, vilket innebär knappt 12 minuter som genererar extra annonsintäkter under de 45 "reklamfria" minuterna. Inte illa, men det är enbart spekulationer från min sida.

Även om sponsrade spelningar inte skulle fungera praktiskt i marksänd reklamradio, är det något för webbradiostationer, som exempelvis kan styra sändningen baserat på enskilda lyssnares preferenser, att fundera på jag ser flera kännetecknen för en välfungerande intäktsmodell i resonemanget.

Labels:

2006-02-25

Gyllene, men opraktisk, regel om e-post

"Never write when you can talk. Never talk when you can nod. And never put anything in an e-mail." Med tanke på vad som varit aktuellt i veckan känns statsåklagare Eliot Spitzers gyllene regel mycket relevant.

2006-02-19

Mobilitet och Internet

Mobilitet och Internet var ämnet för Utbyggarna #6. Vi diskuterar bland annat positionering, gränssnitt och olika typer av applikationer och tjänster. Tyvärr kunde inte Erik medverka, men utöver mig och Kal deltar Gustav Söderström, vd för Kenet Works.

2006-02-18

Läsa eller återpublicera

Min ovilja mot att man kopierar mitt RSS-flöde och klistrar in hela texten på andra webbplatser, ledde till ett antal kommentarer på bloggen och att Rasmus skrev ett blogginlägg på Copyriot. Lärdomen är att ordval kan vara viktigt, i alla fall när Rasmus går igenom de svagheter en kort formulering har. Speciellt när han väljer att göra en bokstavlig tolkning för att göra en poäng. Hans bokstavliga tolkning av inlägget bör dock läsas i ljuset av vad jag skrev för ett år sedan om gränsdragningen mellan webbapplikationer och media. Diskussionen fortsätter och jag tror inte att praxis kommer att avgöra allt, men troligen en del.

För övrigt har jag skapat ett speciellt flöde för tjänster som Rubrikportalen som sysslar med någon form av återpublicering/vidaresyndikering/välj ett ord du gillar av bloggen. Det återfinns här. Alla som vill läsa det senaste inlägget i sin helhet i RSS-läsaren prenumerar på det här RSS-flödet.

Stjärndockor

Ett jobbrelaterat inlägg. I veckan bytte vi namn från Paperdoll Heaven till Stardoll, fräschade upp designen och släppte en pressrelease med information om bolaget.

2006-02-14

De fem stora (och TradeDoubler)

Eftersom att de flesta intressanta Internetbolag har rapporterat resultatet för 2005 har jag roat mig med att göra en jämförelse mellan dem. Trots att bolagens rapporter ofta var besvikelser för aktiemarknaden, så gick de Internetbolagen inte direkt dåligt. För att ge ett perspektiv på skillnaden mellan de största bolagen och resten av branschen, samt göra det lite intressantare ur svenskt perspektiv, har jag utöver Google, eBay, Yahoo!, Amazon och InterActive Corp även tittat på TradeDoubler (TD). Hade America Online och MSN varit självständiga bolag hade de också varit med i den här jämförelsen. PartyGaming har inte rapporterat än och är därför inte med.








Bolag
Google
eBay
Yahoo!
Amazon
IAC
TD

Oms
$6,14
$4,55
$5,26
$8,49
$5,75
$0,14

FCF
$1,62
$1,57
$1,29
$0,53
$0,70
$0,004

EV
$94
$55
$46
$16
$8
$0,5

Anst.
5680
9700 (ca)
9816
12000
26000
222

RoE
15,6%
16,1%
21,8%
15,9%
5,9%
20,6%


Oms, FCF, EV i miljarder dollar
EV = enterprise value. Marknadsvärde - kassa + räntebärande skulder.
FCF = fritt kassaflöde. Kassaflöde från rörelsen - investeringar
RoE = avkastning på eget kapital

Det är värt att notera att varken Google, eBay eller Yahoo! delar ut pengar till ägarna trots höga värderingar, mycket bra marginaler och välfyllda kassor. Som "tillväxtbolag" kan det vara mentalt svårt att börja dela ut pengar, men det ska till några monsterprojekt för att det ska grävas några djupare hål i de bolagens kassor.

Copyright

Bara för att vara tydlig. Mitt RSS-flöde är under copyright och det är inte ok att återpublicera det på andra webbplatser utan tillstånd.

Specifikt klagomål som fanns på Rubrikportalen här tidigare är löst så jag har redigerat det här inlägget.

2006-02-09

Nyheter i sökbranschen

Det händer en del på söksidan. Bl a har Amazon's sökmotor A9 tappat chefen för verksamheten, Udi Manber till Google. Stora frågan är nu hur det ska gå för Amazon's satsningar inom sök.

Lycos ska enligt rykten har planer på att lägga ner hela sökbusinessen och ska även ha sparkat personal som jobbar med sök.

2006-02-07

Intäktsmodellen spelar roll

Idag laddade jag ned version 9 technology preview 2 av webbläsaren Opera. Det var ett tag sedan jag på allvar testade det norska alternativet och efter någon timme med programmet är glatt överraskad över hur bra det är. Tekniskt har Opera alltid varit bra, men länge behövde jag som användare välja mellan att betala eller ha en annonsbanner i programmet. Ett oattraktivt val och definitivt något som har fått de flesta Internetanvändare att fortsätta använda Firefox eller Internet Explorer i stället för att byta till Opera.

Anledningen till att bannern har försvunnit är att Opera i september 2005 slöt samma typ av avtal som Firefox sedan tidigare hade med Google. "Gör oss till standardsökmotor i webbläsaren och ni får del av annonsintäkterna som genereras vid sökningar." Den nya intäktsmodellen innebär en bättre användarupplevelse och är dessutom med all säkerhet lönsammare.

Tyvärr sker det alldeles för lite nytänkande kring intäktsmodeller när det lanseras nya webbtjänster. Att visa annonser för besökarna, från Google eller andra, är en intäktsmodell men ingen man per automatik bör välja. Speciellt inte för webbapplikationer, där en betalmodell ofta är mer relevant.

När man väljer intäktsmodell bör man fundera på om den kan förbättra webbtjänsten. Att bara lägga upp bannerannonser innebär oftast att man suger ut värde från webbplatsen, sett ur kundens synvinkel. Smarta intäktsmodeller är en kombination av värdeskapande och utsugning av värde.

Två exempel på intäktsmodeller som skapar värde är:

* Sponsrade länkar i sökresultat. Utöver att vara grymt lönsamma för sökmotorerna innebär sponsrade länkar en alternativ och relevant svarslista över det man söker efter. Dessutom är kostnadssänkningen i produktionsledet jämfört med traditionella annonser en genial innovation.

* Avgifter för att sortera bort mindre intressanta köpare eller säljare. Genom att ta betalt kan man skrämma bort mindre relevanta aktörer och därmed höja värdet på en tjänst. Betalningen kan läggas på endera, eller kanske båda, parter om webbtjänsten matchar "köpare och säljare". Blocket och Tradera tar betalt av säljarna. Match.com och Bostad Direkt tar betalt av sökarna. Att inte fler än The Ladders tar betalt av jobbsökarna, utan av arbetsgivarna, är dock konstigt när man inser hur många ansökningar jobbannonser genererar och kostnaderna det medför.

En intäktsmodell som skulle må bra av lite innovation är varumärkesannonsering på nätet. I alltför stora drag liknar varumärkesannonsering på webben den i dumma, analoga massmedier. Jag är övertygad om att minst lika mycket värde som frigjorts med sponsrade sökresultat skulle kunna frigöras inom varumärkesannonseringen. Men den som vill förändra den typen av annonsering kommer säkert att få spendera 5-10 år att stångas med en etablerad branschstruktur. Med ganska dåliga odds att lyckas. Vid tillfälle ska jag vidareutveckla vad jag tror skulle öka värdet på webbaserad varumärkesannonsering.

Labels:

Länkflöde i högermarginalen

Nyhetslänkar utan kommentarer, powered by del.icio.us, återfinns numera i en bit ned högermarginalen. Kom gärna med feedback.

2006-02-05

Vad avgör en e-handlares lönsamhet?

En frågeställning som legat och gnagit i bakhuvudet ett tag är: Finns det några gemensamma kännetecken för riktigt lönsamma e-handlare? Delvis är frågan intressant att besvara i sig själv, men än intressantare blir svaret om det kan hjälpa till och besvara systerfrågan: När är det attraktivt att starta e-handel i en bransch?

Låt oss börja med delar av ett svar Amazons finanschef Thomas J. Szkutaks gav på en fråga under konferenssamtalet som följde på årsbokslutet för 2005:

"[...] we believe and have believed for a long time that the internet is driving better and better consumer information. And as a result, we believe the companies that delivers sincerely better customer experiences which includes competitive pricing, it includes reliable fast delivery, includes having the right selection and the inventory and stock and available that those important customer experience and drivers will shine in a world that has increasingly better consumer information."

Inom e-handelsområdet är Amazon en förebild med sitt fokus kundupplevelsen. Naturligtvis är kundupplevelsen viktigt och oftast avgörande när det finns flera aktörer som erbjuder ungefär samma sak, men till stor del är det en hygienfaktor.

Den gemensamma nämnaren för Amazon och e-handelsbutiker som Bokus, Adlibris och CDON är att de är category killers. De erbjuder breda sortiment och kan tack vare stordriftsfördelar ha låga priser. Även om de i vissa fall har riktigt bra vinstmarginaler, sätts ett vinsttak av de företag som levererar produkterna. Kunderna söker specifika produkter och kan inte e-handlarna erbjuda dem tappar de försäljning.

För att öka lönsamheten är det alltså bra om e-handlaren kan introducera egna märkesvaror. Logiken är densamma som hos ICA och Coop. En egen märkesvara har högre marginaler och om kunderna köper den, blir vinsten högre. Inom medieområdet är det ofta omöjligt att introducera egna märkesvaror, då kunderna söker en specifik produkt eller artist. Det är en viktig anledning till att skivbolagen tar ungefär 70 procent av försäljningsvärdet för en låt på iTunes. När alla andra har fått sin del är det inte många cent per låt som återstår som vinst. Efterson Apple använder en omvänd rakhyvels- och rakbladsstrategi och säljer iPods med goda vinstmarginaler är det inget problem för bolaget.

Att kunna attackera branschens etablerade rakhyvels- och rakbladsstrategier är något som ökar lönsamheten rejält. I praktiken går en hyvel- och bladstrategi ut på att inköpet av grundprodukten (rakhyveln) subventioneras av de högre priserna på det löpande förbrukningsmaterialet (rakbladen). Det gör dock strategin sårbar för lågkostnadsalternativ av det löpande förbrukningsmaterialet från andra leverantörer.

I vilken bransch rakbladsstrategin först blev riktigt populär är, med tanke på dess namn, inte svårt att gissa. Det finns naturligtvis även andra branscher med samma logik. Exempelvis bläckstråleskrivare och linser. Två naturliga svenska exempel blir därför Inkclub och Lensway. De utnyttjade att bläckpatroner respektive linser vara överprissatta, relativt skrivaren och synundersökningen, och erbjöd lågkostnadsalternativ. En extra bonus för dem är det naturliga återköpsbeteendet i branscher med en hyvel-/bladlogik, vilket ger goda livstidsvärden per kund.

Mitt förslag till ramverk är att den möjliga vinstmariginalen för en e-handlare ökar ju fler av de tre områdena att vara category killer, att etablera egna märkesvaror och erbjuda "billigare rakblad" företaget kan utnyttja.

För att tydligtgöra effekten kan vi jämföra en traditionell e-handelsbutik som Amazon.com med InkClub. Framgångsrika e-handelsbutiker utnyttjar att de är category killers, men har svårt att nå högre vinstmarginaler än cirka 5 procent. InkClub som utnyttjar samtliga tre områden hade 2003/2004 en vinstmarginal på 20 procent. En inte föraktfull skillnad.

Labels:

"Frihet att häda eller att skratta åt heliga överhögheter"

Ledare i Expressen av PM Nilsson: "Europa är inget missionsområde för den intoleranta islamism som nu griper omkring sig. Om det finns någon kärnpunkt i den europeiska opinionen, såsom den gestaltats i veckans tidningsdebatt, så är det denna. Den fria världen delar alla Danmarks öde och det vore bra om svenska politiker la mer kraft på att solidarisera sig med Danmark än på att skilja ut Sverige från de länder som nu hotas av islamistisk hybris. Det är inte islamofobi att hävda sin frihet att häda eller att skratta åt heliga överhögheter, det är en tradition som danskar och svenskar och andra har anledning att vara stolta över och som inte minst muslimer skulle behöva."

För övrigt serverar Estate Coffee Kaffe- og Chokladebar på Gl. Kongevej 1, vid Tycho Brahe Planetarium, i Köpenhamn utmärkt kaffe.

2006-02-01

Stjäl sökmotorerna från tidningarna? Knappast.

När World Association of Publishers anklagar sökmotorerna i allmänhet och Google News i synnerhet för stöld, är det bättre att gräva fram en strategibok snarare än lagboken om man vill förstå varför.

Att Internet innebär en ny, otrevligare verklighet för många traditionella publicister har vi sett i flera år. Med aktörer som eBay, Blocket och Monster har dagstidningarnas monopol på de historiskt sett mycket lönsamma eftertext, köp & sälj och jobbannonseringsmarknaderna försvunnit och vinsterna minskat.

Samtidigt har tidningarna, precis som alla andra enskilda innehållsleverantörer, ingen möjlighet att internt producera material som är bättre än allt annat på webben inom alla områden. Därför söker sig användarna en nivå ovanför den vertikalt integrerade tidningen eller tv-kanalen till sökmotorer, rss-läsare och länkbloggar när det finns många aktörer på marknaden.

Vad gäller nyhetsartiklar och kommentarer finns det många leverantörer, så nyhetsaggregatörer blir intressanta på samma sätt som det är intressant med prisjämförelsetjänster då det finns många som säljer samma produkt.

Men är sökmotorerna parasiter som suger ut livskraften ur både tidningar och e-handlare?

Frågan är inte helt enkel att besvara. Personligen tror jag att det är strategiskt bättre att vara en stark aggregatör än en stark webbtidning. Men det innebär inte att det nödvändigtvis är en dålig affär att driva webbtidning. Inte heller innebär det att sökmotorerna stjäl innehåll eller är parasiter. Snarare att det även framöver kommer att finnas en dragkamp mellan de aktörer som har sin huvudsakliga verksamhet i endera branschen. Precis som Adlibris startade en prisjämförelsetjänst, ser vi att Schibsted har startat en sökmotor. Det handlar om att inte låta någon aktör få en dominant marknadsposition.

Att säga att sökmotorerna, specifikt Google, inte betalar de som skapar webbinnehåll tyder på att man inte har tagit sig tid att ta reda på hur pengarna flödar i webbvärlden. Under helåret 2005 omsatte New York Times, den största traditionella tidningen på webben, 198 miljoner dollar på sina digitala verksamheter New York Times on the Web, About.com och arkivtjänster. Samma år betalade Google ut 2,571 miljarder dollar till partnersajter som använder AdSense. I och för sig gick en hel del av den summan till andra aggregatörer, men det är trots det en summa som överstiger vad de de traditionella mediebolagen drar in på Internetannonsering. Med råge.

Naturligtvis kommer det finnas regleringar kring hur aggregatörer får använda andras information. En del kommer att kunna självregleras och en del kommer att bestämmas av domstolarna, trots att det inte tycks finnas någon entydig tanke bakom domsluten i ett antal aktuella mål.

För den som är intresserad av att skillnaderna mellan traditionell massmedia och den nya medievärlden rekommenderar jag The New Economics of Media (lång PowerPoint-presentation) av Umair Haque.