Utbyggnadsfasen

I bloggens tagline hävdar jag att bubblan och krasnchen är historia och att vi nu är i utbyggnadsfasen. Chris Anderson, chefredaktör för Wired och The Long Tail, tycker samma sak om man ska döma honom efter artikeln The New Boom. Den tar upp hur de ekonomiska förutsättningarna har ändrats för Internetentreprenörer sedan bubblan.

Det som är roligast är egentligen att alla "galna" prognoser har slagit in, om än ibland 12-18 månader senare än vad Jupiter och Forrester trodde.

Även om Johan Siwers ibland berättar anekdoter från dot.com-dagarna, så är det lätt att glömma bort hur mycket som har ändrats på några få år.

Själv kopplade jag upp mig mot Internet med 56.6k-modem under 1998 och 1999, åren jag arbetade på Spray. Och jag var nätnörd redan då. Att jag har bredband idag förvånar väl ingen, men att mina föräldrar har en laptop, deras andra personalköpsdator, stående i vardagsrummet och från den ringer gratis med Skype och surfar under reklampauserna över WLAN tycker jag visar på att förutsättningarna har ändrats. Rejält. Vilket också kan berättas med siffror: över 40 procent av hushållen har idag bredband hemma.

Finansieringen av redaktionella webbplatser skedde då enbart med annonser, som köptes till höga priser utan tanke på att annonserna skulle vara lönsamma. Idag köps stora delar av nätannonseringen antingen direkt (sök och affiliate) eller indirekt (tracking) av företag som agerar som traditionella direktmarknadsförare. Är det lönsamt (bruttovinsten är högre än annonseringskostnaden) att köpa medieutrymme gör de det. Även om flera aktörer som just nu ökar sin varumärkesannonsering på nätet, finns det en stabil bas av företag som alltid är intresserade av att annonsera. En total genomklappning av nätannonseringen, a'la kraschen, är med andra ord inte trolig vid nästa konjunkturnedgång.

En kategori som till stor del består av de som agerar som direktmarknadsförare är e-handlarna. Att sälja datorspel eller andra saker 1999 var inte så lätt, även om det var många som försökte. Om det inte var ovilliga konsumenter så var det logistik eller teknisk integration som gjorde det e-handel dyrt. Varken prisjämförelser eller sökannonsering var alternativ som till en begränsad kostnad och låg risk gjorde det möjligt att nå ut till potentiella kunder. Idag har kundernas beteende ändrats och köp via webben utgör ett par procent av detaljhandeln och långt mer för exempelvis böcker och resor. Sökmotorer och prisjämförelsetjänster erbjuder handelsföretag möjligheten att koppla in sig i en hypereffektiv efterfrågekedja. Lägg till det bättre och långt billigare e-handelssystem, möjligheten att outsourca fakturahantering och mycket mer och det är solklart att e-handelsvärlden har utvecklats radikalt på åtta år. Vilket gör att de kan lägga mer pengar på smart marknadsföring, även om tv-annonsering av någon anledning är populärt bland e-handlare i Sverige.

Om inte annonsörerna ville finansiera en redaktionell sajt 1999 hade man rejäla problem, för användarna betalade inte för innehåll. Vilket också märktes 2000-2002 Det gör de inte i någon högre grad idag heller, men de betalar för tjänster på innehållssajter. LunarStorm med åtminstone runt 30 miljoner kronor i användarintäkter, ViktKlubb.se och Aftonbladet Plus som drar in försvarbara summor samt naturligtvis köp & sälj-området med Blocket och Tradera är exempel på det.

Nästa gång någon börjar snacka om bubblan och kraschen och tycks tro att ingenting har hänt sedan dess, kan du med gott samvete påpeka att skillnaden mellan januari 2000 och januari 2006 är milsvid. Att det investeras i webben är med andra ord inte alls konstigt.