Att fundera på över påsk

Några tankar om media och Internet som inte är färdigtänkta på långa vägar.

Med överflöd i utbudet ("över 1 miljon produkter") blir det viktigt att hjälpa folk hitta rätt (det affären behöver göra för att driva ned kunderna längs The Long Tail). Det kostar för kunderna, i tid, att leta rätt på och köpa produkter. Vet vi vad vi letar efter fungerar traditionell sök bra, men för att hitta sådant vi inte känner till behövs rekommendationer (länkar, tags, betyg) och lösningar som systematiserar utspridda rekommendationer (exempelvis kollaborativ filtrering).

I en digital miljö är marginalkostnaden för att sälja en fil nästan noll (speciellt för musik). Det gör det möjligt att på ett kostnadseffektivt sätt ha dynamisk prissättning (baserat på efterfrågan). Gemensam prissättning (99 cent/låt) är inte vinstmaximerande. Idag köps det cirka 5 låtar/månad per iPod-användare i iTunes, det innebär cirka 35 kronor/månad i utlägg på musik. Om innehållsbranscher tittar på ARPU (genom att använda dymaisk prissättning eller prenumerationserbjudanden) per kund snarare än intäkt per "produkt" bör det öka försäljningen.

För musik bör tjänster som Napster och Rhapsody vara en bra modell. Ger kunden stort värde (högre än praktiskt möjligt i fysiska världen). De eliminerar kringkostnaderna ("strulet") för små köp då de bundlar ihop dem.

Digitala proudkter kan alltid kopieras, därför är tjänster intressantare för tillverkarna. World of Warcraft och andra spel samt prenumerationstjänster för musik är exempel på det.

Utöver låga marginalkostnader för distribution sänker Internet och digitala tekniker inträdesbarriärerna för mediaproduktion och -distribution. Det medför att på nätet fungerar distribution annorlunda än i andra media. För tv och tidningar handlar distribution främst om tillgång till fysisk distribution (plats i marknätet, hos Tidsam), medan på Internet utgörs distribution av att man har fångat en kunds uppmärksamhet. Det gör de med distribution svagare som gatekeepers, då kunden kan byta leverantör. Att byta portal/sökmotor, som är de främsta distributionsaktörerna, har dock byteskostnader. De lägre produktionskostnaderna och möjligheten till global distribution möjliggör nischmedia som är intressantare än massmedia för en enskild konsument. I den fysiska världen måste personer med liknande intresse vara placerade fysiskt nära varandra för att vara en marknad, på Internet räcker det med att kunderna är tillräckligt många i hela världen då de aggregeras till "en marknad". Därför fungerar nischmedia (bloggar är ett bra exempel på det) långt bättre på nätet än i den fysiska världen. Bloggar kan dessutom ses som ett värdefullt sätt att dirigera uppmärksamhet till enskilda artiklar/sajter.

Samtidigt som produktion av media sprids ut på mindre organisationer, migrerar stora delar av medias intäkter (bl.a. eftertextannonser) till nya aktörer som auktionssajter (Tradera/eBay), sökmotorer, eftertextsajter för köp&sälj, jobb och hus (som tidningarna dock varit ganska bra på att kontrollera i Sverige).

Människor gillar att kommunicera, samarbeta och dela med sig. Affärsmodeller måste ta hänsyn till det. Därför är det självklart att länkning i "gott uppsåt" inte ska vara illegalt. Att ändra affärslogiken i en bransch är inte "ont uppsåt" så länge man hamnar på en legalt tillåten destination. Däremot finns det en potentiell problematik i hur material till länkar samlas in.