Historiens vingslag

På sextio år når många människor att flytta in och ut på ett kollegium och alla har på något sätt påverkat, och skrivit sin del av husets historia. VLK (Veterinaer- og Landbohöjskolekollegiet) firade 60-års jubileum i går och det var härligt att de de som hittat tillbaka till kollegiet efter så många år. Det var ett par "damer" som hade flyttat in som de första i 1944 (huset skulle bebos så fort så möjligt, då man inte tordes riskera att tyskarna övertog det). Den gång bodde det 4 kvinnor på hela kollegiet - och resten män! "Vi var isolerade nere på första våningen, väl avskilda från männen - men där fanns ju alltid baktrappan man kunde använda!" avslöjades i ett tal. Där blev också berättat att till festliga begivenheter dracks det surt fruktvin, om man nu inte hade bra kontakter till någon på Kemiskt laboratorium...

Stod dessutom och pratade med en av dem som varit över på vårt "vänskapskollegium" för att "tillvarata" en byst av deras grundare. Historien är här välkänd, då detta kollegium ligger bredvis den ryska ambassaden och vid denna tidspunkt, 1956, var det visst några oroligheter i Ungern, där ryssarna var involverade. Så de mystiska män som smög omkring utanför ambassaden blev inhämtade av polisen och fick i stället tillbringa några timmar inne på stationen...

Visade även runt några andra från samma generation, bland annat en som visade sig ha bott på samma rum som jag gör idag. Hans namn står på dörren, då det på min gång varit tradition för att få upp en bricka med namn och studieriktning. Det var även folk från "yngre" generationer här, men gemensamt för alla dem som kom var nog att det är en positiv upplevelse att se det igen...